En del av grundläggande näringslära | Hälsovägledning

Hälsovägledning

Annons

En del av grundläggande näringslära

Våra kroppar kräver energi för att orka. Kolhydrater, fett och protein kallas energigivande näringsämnen och behövs för att kroppen ska orka arbeta. Däremot varierar det hur mycket energi varje person behöver, det är väldigt individuellt. Grundomsättning eller basalmetabolism är den energi kroppen kräver för att orka det inre arbetet. Här spelar ålder, kön, kroppsvikt in men kanske främst muskelmassans storlek.  Energi krävs inte bara till kroppens inre arbete, utan behövs även till rörelser samt till att hantera den mat vi stoppar i oss.

3658284817_058926d944_z

Kolhydrater är den viktigaste energikällan och här pratar vi om sockerarter, stärkelse och kostfibrer. Sockerarter och stärkelse har till funktion att bidra som energikälla. Vi är helt beroende av energi för att celler i hjärnan, nervsystemet och de vita blodkropparna i immunförsvaret ska fungera. Kostfibrer behöver kroppen för att tarmarna ska fungera optimalt, hålla blodfettsnivåerna låga och blodsockret på en mer stabil nivå.

I vilka livsmedel hittar man kolhydrater? Bröd, potatis, rotfrukter, frukt, pasta, bär är bara några exempel. Kostfibrer hittar man i havregryn, fullkornspasta, grova brödsorter, grönsaker och frukt.

Fett är livsnödvändigt för att kroppen ska fungera och har stor inverkan på många funktioner i kroppen. Fett är värmeisolerande, skyddar våra inre organ, lagras i fettväven som energireserv, bildar hormoner och reparerar celler. Fett brukar delas in i tre olika typer: Mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Linolsyra (omega-6) och alfalinolensyra (omega-3) kan kroppen inte tillverka själv utan behöver tillföras via kosten, dem kallas essentiella fettsyror och tillhör i gruppen fleromättat fett. Dem är viktiga för hjärnans funktion, synen, huden, cellernas proteintillverkning och immunförsvaret.

I vilka livsmedel hittar man fett?
Mättat fett: mjölk, fil, yoghurt, ost, grädde och charkprodukter.
Enkelomättat fett: avokado, kyckling, ägg, rapsolja och olivolja.
Fleromättade fetter: Fet fisk (lax, makrill, sill), nötter, solrosfrön, sesamfrön, linfrön.

Protein kopplas hos många ihop med muskler, styrka och kött men har betydligt fler funktioner och betydelser än så. Muskler innehåller proteiner och har en avgörande roll i rörelseförmågan, vissa proteiner har hand om kroppens form och struktur som bildas i bindväven och transportproteiner som bland annat binder järn och vitaminer.

I vilka livsmedel hittar man protein? I dem flesta livsmedel finns protein, däremot varierar mängden. Den största mängden protein hittar man i kött, fisk, ägg och ost. Men även vegetabiliska livsmedel som ärter, bönor, linser, nötter och frön.

 

Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W., Nilsson, G. (2006). Näringslära för högskolan. Liber.

 

Elina

 

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. M

    hej! jag undrar om det här är den sorts näringslära ni får lära er på utbildningen? funderar på att söka men är nyfiken på om det lärs ut gammal eller mer uppdaterad information? =)

    1. Hälsovägledning

      Hej!
      All den info jag skrivit i inlägget är tagen ur vår kurslitteratur, dvs. dem två böckerna som står längst ner i inlägget.
      Allt inom kost uppdateras hela tiden men jag valde att ta precis allt från vår kurslitteratur. Det är dem böckerna vi använde när vi läste kursen kost. Detta är bara en pytteliten del i grundläggande näringslära (svårt att få med sig allt på ett blogginlägg) och vi lär oss så himla mycket mer än bara detta 🙂
      /Elina

Annons
stats